Ylvan

Nu har det gått några månader sedan min farmor gick bort. Urnan sattes ned i graven under påsk, så det missade jag. När jag var hemma i helgen kom farfar över på söndagen för lite tårta och då hade han med sig alla hennes smycken. Så med mig till Sundsvall har jag med mig två av hennes halsband och ett par örhängen. Bland annat det vackra bärnstenshalsbandet på bilden ovan. Det har fått mig att tänka mycket mer på farmor de senaste dagarna och hur mycket jag saknar henne. Hon var den bästa farmor man kunnat få. Jag kommer aldrig mer få se henne på huk över gräsmattan i Brändåsen plockandes ogräs på varje kvadratcentimeter. Jag kommer aldrig få äta hennes underbara kalopps mer. Jag kommer aldrig mer få krama om min underbara farmor! Det är inte rättvist.. Ingenting kommer någonsin vara dessamma utan henne..